Du har tappat ditt ord och din papperslapp,
du barfotatjej i livet.
Nu sitter du åter i höghusets trapp
och gråter så övergivet.
jag leds in i kaos
med svart bindel
för ögonen
den höga musiken
skär sönder
jag leds in i kaos
och känner mig
trygg
vi kommer in i en grotta
där ligger en kniv
jag skär av mig tungan
och stoppar ner den i behån
jag har berövats mitt uttryck
utan tunga blir det svårt att tala
Vad var det för ord - var det långt eller
kort,
var det väl eller illa skrivet?
Tänk efter nu - förrn vi föser dig bort
du barfotatjej i livet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar