Lördagsfunderingar efter "Så mycket bättre".

Tycker om att titta på "Så mycket bättre" om jag är ledig lördagar men blir alltid lite lessen efteråt. Det är härligt att se människor som gjort nåt av sin gåva, för de lever ju alla med musik på sitt sätt och så fascinerande att se hur de gör om låtarna. Det är nästan det roligaste. Men också spännande att se lite mer av personen. Pugh var vi och lyssnade på i Jakobsbergskolan när jag var tonåring och hans låt "Jag är en liten gosse" har jag sjungit mycket. Fast då blev det "Jag är en liten flicka".

När teven är avstängd och jag är ensam i vardagsrummet igen kommer tankarna. Jag tycker att jag slösat, ött bort mitt liv. Snuttat lite här och där. Antagligen för rädd att ens försöka.  Aldrig fortsatt med nåt. Kommer ihåg några strofer ur en sång mina vänner gjorde till min fyrtioårsdag. "Den kursen inte Eva går, den heller inte finns i vår" och "hon började med att väva, sen var det nåt med att gräva".

Ikväll letat och hittat pass och alltför mycket annat skräp. Har försökt rensa hemma nu i 15 år, sen jag var i Gambia första gången. Då kom jag hem och tyckte jag levde i ett museum. Bland en massa böcker, i ett land med fria bibliotek. Är som jag gömmer mig bland alla mina saker, går vilse i lägenheten, kommer inte ut. Dörren blockerad av så tunga kartonger att jag inte kan flytta dom själv. Eftersom jag fortfarande kommer ut på balkongen får jag fly den vägen. Hoppar ner på grannens gräsmatta men då kommer ordningspolisen och jagar mig. Fångar in och sätter i cell för inbrottsförsök eller det var visst ett utbrytningsförsök. 1000 kronor i böter och sen blir jag hemkörd. Bara försöka igen. 

God natt.
PS. Mina tankar om mitt hem och mina rensningsförsök återkommer, eftersom jag rymde den här gången.