måndag 5 november 2012

En början!

Jag sitter i mitt kök och tittar ut på mörkret. På huset mittemot vars upplysta fönster inte intresserar mig. Önskar mig en utsikt över vattnet eller ängar som sträcker sig långt, lutar sig mot blånande skogar. Vill inte alls se in i deras fönster. Veta nåt om deras liv. Mitt eget är fullt tillräckligt. Om jag bodde i Afrika skulle jag inte undgå grannarna men nu här i Sverige har jag ett val. Att sitta instängd bakom min egen dörr, att inte hälsa när vi möts. Att vara mig själv nog. Att som svensk va sig själv nog. Precis som pappa. 



kl.

1 kommentar:

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)

Nya collage och en gammal text

  Hon knäpper på teven men hittar inget som intresserar på de fyra kanalerna hon betalar för. Och diskar lite planlöst men tänker sen att de...

  • Hösten 2024.
      Hackspetten hoppar upp och ner på stammen. Verkar lika gärna gå baklänges. Mina vänner fåglarna syns tydligt igen. Aspen har inga blad kva...
  • Frihet.
      Fri Att vara fri och lätt och följa stigen ner till havet  urmodern som väntar när allt annat tjorvar sig att följa stigen  böja ner ...
  • Samma gamla fråga.
        hej anna  du frågade vad jag vill göra i resten av mitt liv vad jag vill och vad jag har förmågan att göra  är inte alltid samma sak ...